Första förkylningen

Anton har nu drabbats av sitt livs första förkylning. Han snorar, han nyser och hostar om vartannat. Jag känner mig lite som en hemsk mor när jag skriver detta, men det låter så sött när han hostar och nyser. Och vilken kraft det är i nysningarna, allt som är inom två meters radie blir dyblött *ler* men han är en duktig kille. Bitvis verkar han knappt påverkad av att han är förkyld. Han ler mycket och dregglar ner allt i sin närhet. Han gråter eler skriker inte särsklit mycket mer om dagarna, men kvällarna kan vara lite jobbiga då han bitvis verkar otröstlig.

Trots att killen mått lite risigt på sistone har han vuxit ordentligt, när vi besökte Öppna vägningen på Öppna förskolan 17 november så var måtten:
Vikt: 7780 g
Längd: 65 cm
Huvudomfång: 43 cm

Mammas lortgris..

Anton gillar mat, massor av mat. Jag köpte på skämt en liten toppluva det det står "Always hungry" på och den passar honom perfekt, i dubbelbemärkelse. Han vill jämnt ha mat!
Nu när gossen har hunnit bli fyra månader så har vi börjat lite smått med purréer. Katrinplommonpurrén är verkligen populär, det vet vi sedan länge. Pelle testade ge honom Potatis- och blomkålspurré, den var inte populär, istället hörde jag då Pelles röst: -Kickan kom ska du få se något, Anton har lärt sig att spotta ut maten! Jag såg min lilla son sitta där i sin fars famn, genomkladdig. Det såg så komiskt ut att jag föll i gapskratt åt den lilla scenen som utspelade sig framför mig.

Vår förstoppade kille har blivit mer normalbajsare nu och ingen är gladare än jag :) det är så jobbigt att se när han mår dåligt över att han inte har kunnat bajsa och hur ont han har haft det.
Nu har vi istället en väldigt glad kille som sitter och ler och "pratar" mycket. När man matar honom sitter han med ett leende på läpparna att maten bara rinner ut ur munnen, men man kan inte bli arg för han är så söt och gullig och smutsig *ler*

Jag vet inte om han ler mer än andra barn men vart vi än kommer med honom får vi höra kommentarer som "ja du var allt en glad liten prick", eller "ja vilket leende" eller "åhh vad du pratar myclet" och både jag och Pelle står där med varsit stolt leende på läpparna och nickar.

I look just like dad..

Mammas charmprins är verkligen pappa upp i dagen *ler*

Anton fyra månader

Vår lilla prins är född på USA:s nationaldag och fyller fyra månader idag, när de har val. Undrar om han kommer bli intresserad av USA när han blir äldre?!

Anton och jag fortsätter våra promenader med kameran:) ibland undrar jag vad folk tänker om mig som bara stannar upp och tar kort. Mitt senaste objekt är rönnbär. Blir jättefina på kort och ett tips till folk som ska ha en höstfest. Löv och rönnbär är jättefint som dekoration på borden.

Idag har vi varit och träffat våra "mammagrupp" och hade besök av en sjukgymnast och en arbetsterapeft. Vi pratade mycket om att bära och lyfta, vilka "fel" man lätt gör som förälder. Jag ska försöka ta detta till mig och tänka mer på hur jag lyfter och bär, vi har bara en rygg och den ska man vara rädd om. Efter träffen var vi tre mammor med bebisar som valde att gå en prommenad, det var 40 stycken sköna minuter, men lite bitit i kinderna. Det märks verkligen att det håller på att bli vinter.:)

Avslutar med att skriva att Anton verkligen trivs med sin flickvän Amanda :)