Tiden går..

Vecka 25..
Tiden går frammåt.
Vi har nu varit på ytterligare ett ultraljud för att se om vi kunde få något svar på frågan "vad det är som är fel på mig"..vi har nu insett att jag är ett av fallen där man inte kan få något svar.
Det som är troligt kan vara är att gammal ärrvävnad sedan en titthålsoperation för tio år sedan nu ställer till en del besvär. När de gjorde den operationen tog de även ut min blindtarm och istället för att sy på utisdan har man sytt på mig på insidan en rätt lång bit och det är där jag idag har fruktansvärt ont. Min läkare sa till mig att jag förmodligen kommer att ha ont i resten av graviditeten och att det förhoppningsvis kommer försvinna när jag sedan har fött. Jag får leva på hoppet :) men det känns ändå som en liten trygghet att det nu är många som har undersökt mig och alla säger samma sak, att det inte verkar vara något fel på bebisen utan att det är något som har drabbat mig som person.

Min bebis, som jag nu börjar känna av mer och mer, inte rejäla sparkar men dock små stötar då och då, mest är det när jag lägger mig på kvällen då sätter han fart. Han har vänt på sig nu och ligger med huvudet åt höger sida och fötterna mot vänster, förut låg han tvärtom den lilla filuren.

Vecka 24

Rund och God..
Ja det kan man lugnt säga att jag har blivit, men trots att jag nu har gått in i sjättemånaden står jag kvar på min invägningsvikt. Jag har varit jätteduktig och fått mycket beröm av min barnmorska. Hittills hag har varit en av hennes mönster deltagare inom projektet.

Projektet går ut på att vi som är mulliga till riktigt krafitga kvinnor inte ska gå upp enormt mycket i vikt medans vi är gravida. En viktuppgång på 6 kilo som max. Visst skulle man gå upp 8 kilo är det ingen som lynchar en man har ändå lyckats med prestationen att inte gå upp så många kilon. Detta handlar inte om att banta, vilket man inte ska göra när man är gravid utan att istället tänka på vad man äter och hur man äter. Tallriksmodellen är viktig att tänka på, att man lever efter en sunt kost tänkande. Promenad minst 30 minuter om dagen är också en sak man ska göra, tyvärr har jag misslyckats enormt med promenaderna eftersom jag har haft ont i sidan/ magen i över en månad nu :S. Däremot har jag tänkt mycket på min kost, men givetvis har även jag unnat mig gosaker då och då och trots detta inte gått upp i vikt. Vattengumpan en gång i veckan som också ingår i projektet har jag faktist lyckats rätt bra med, i vatten upplevs inte smärtan lika intensivt som den annars gör.

Till andra gravida som är mulliga så rekommenderar jag att gå med i projeket som Danderyds Sjukhus har, det kallas "Våga Väga", detta har inspirerat mig mycket och både jag och min pojkvän har fått ut mycket av det redan. Dessutom väldigt trevlig personal som stöttar och ger råd när man behöver betyder väldigt mycket.

Vecka 23

Rund som en boll, eller inte..
Jag går nu in i sjättemånaden, vecka 23. Jag känner fortfarande inte av några sparkar. Det är lite frustrerande men det kommer väl igång när han börjar röra på sig mer och mer. Däremot tror jag att jag kände en liten "bump" ner mot urinblåsan, det kan ha varit bebisen som sparkade till, men jag vet inte säkert. Jag är fortfarande sjukskriven, smärtan vill inte försvinna. På eget intiativ tog jag kontakt med sjukgymnasten som finns på min mödrahälsovård. Hon kom med massor av tips som kan underlätta vanliga vardagen för mig och även när jag ska sova. Dessutom så har jag provat ut ett graviditetsbälte. Det kändes jätteskönt. Det har blivit ett stöd för magen och jag hoppas att detta kommer att underlätta mina besvär, som läkarna fortfarande inte vet vad de beror på.

Graviditetsbälten finns en drös olika sorter, en djungel av dem. Det bästa man kan göra är att ta hjälp av någon som verkligen kan hjälpa en och prova ut vilket som passar varje individ bäst. Besöket hos sjukgymnasten Sonja idag och köpet av bältet för 400 kronor har verkligen varit denna dags höjdpunkt. Jag ska även testa ett av hennes tips ikväll när jag ska sova. Att när jag ligger på sida och sover att jag ska ha en stor kudde mellan benen och en liten kudde inkilad under magen så även den får stöd. Så idag säger jag bara "heja Sonja, heja bebben och ja just Hammarby spelar match ikväll, så heja Hammarby"...

Grattis Carro!

Dagens inlägg ger jag till min kompis/kollega Carro som födde en liten son den 25 mars.

Den lille hade brottom ut och föddes för tidigt, men är redan en liten fighter som kämpar sig starkare och starkare för var dag som går.

Vill gratulera till den söta lille sonen och om några månader kommer våra sönder att träffas tillsammans för första gången.

För övrigt så har jag varit hos min barnmorska idag och fått lyssna på bebbens hjärtljud. De dunkar på, idag tyckte jag att de lät som ett tåg som dunkar mot rälsen. 156 slag per minut ungefär, så samma takt som förut.

Min barndomskompis Sara väntar barn och ska föda i september vilket jag tycker är jättekul.

Min kompis Linda väntar också barn har jag precis fått reda på, hon kommer också föda i september. Min arbetskamrat Astrid väntar också barn hon ska föda nu i maj. Det känns så roligt att jag har vänner som också är gravida samtidigt som mig.