Flicka eller pojke?

Nyfiken i en strut...

Ja vad ska man säga, vi var på det "stora ultraljudet" i måndags och fick då reda på könet på den lille. Jag blev faktist lite förvånad, men inte besviken absolut inte över beskedet. Jag har på skoj gjort olika tester och läst olika myter om könet. Alla har visat att jag väntar en flicka. Men min bebis är en pojke som ligger ännu rätt långt ner i magen, han har snabba hjärtslag, killar brukar ha långsammare men inte denna bebbe, han klockades till 156 slag/ minut nu senast. Han är även en riktig liten fotbollsspelare, en Hammarbyare redan nu *ler stort* På skärmen har jag sett honom göra riktiga frisparkar, straffarna är inte tokiga de heller. Jag har fått göra ett antal ultraljud de senaste 2 veckorna och alla har sagt det att det är en livlig liten krabat där inne. Liten, egentligen var han inte så liten, men för mig är han fortfarande det. Jag känner fortfarande inga spakar men det kommer väl så småningom. Barnmorskan som gjorde det stora ultraljudet mätte, lårbenet, huvudet och längden på bebisen. Det hela visade sig att jag är lite längre gången än vad vi tidigare trott, därav det nya BF datumet 11 augusti.

Kunde inte låta bli att ta en bild, pappas skjorta och Lillens skjorta..

Tvättar bebiskläder

Idag tvättar jag bebiskläder, är inne på min tredje maskin och har en återstående. Jag stod där i badrummet och hängde upp de små kläderna och smålog lite för mig själv, dessa kläder är för vår lilla pojke som ligger och växer i min mage varje dag. Strumporna är så små, jag jämförde en strumpa mot Pelles fötter, storlek 49. Till och med mina 36:or såg gigantiska ut mot dessa små vita bebissockar.

Vecka 21

-Kickan (min pojkväns smeknamn på mig) du ser inte rikgit ut som du gjorde när vi träffades första gången, säger min pojkvän och klappar mig stolt på magen! Ja inte konstigt att jag inte ser likadant ut nu, det är ju faktist hans "fel" eller snarare "rätt" att jag bara blir tjockare och tjockare om magen. Han pratar mycket med magen nu och smeker den försiktigt och när han säger en massa dumheter till bebisen säger jag till bebben att hålla för öronen *ler* det är nu man mer och mer börjar förstå att jag faktist väntar barn. Jag känner fortfarande inga sparkar men det beror nog på att bebisen ligger rätt långt ner och moderkakan ligger långt fram och högt upp. Så när bebisen sparkar så sparkar den mot moderkakan vilket gör att jag inte känner något. Men rätt var det är kommer den vända på sig och då lär jag nog få en känga som heter duga.

Vecka 20

Lillen växer och denna vecka var det dags för ultraljud, det stora ultraljudet då man mäter barnets lårben, huvud och längden, för att få ett mer bestämt datum när den lille ska födas.
Vi trodde att jag var i vecka 19 men det var lite längre gånget än så, 5 dagar ungefär så nytt BF datum är 11 augusti. På bilden ser det ut som barnet inte har några ben, men det har den. Bebisen ligger med benen i kors, tydligen vanligt hos bebisar när de ligger i mammas mage.

Det var kul att se hur den lille sparkade som en galning där inne, trots att jag inte känner något alls. Men som förstföderska kan det dröja några veckor till innan man känner de första sparkarna.

"jag har pillat in en pärla i näsan"

När man mår som mest piss, det är då det händer något oväntat, något som får en att skratta och för en liten stund glömma hur ont man har det och hur eländig man känner sig.

Igår åkte jag och min sambo in till akuten för jag har fruktasvärda smärtor imagen och underlivet och detta är inget man vill känna när man är gravid. I väntrummet satt det massor av folk bland annat två militärer, en kvinnlig och en manlig. Sedan kom det in en mamma en pappa och deras alldeles förtjusande lilla dotter. Dottern var en nyfiken liten donna som tittade nyfiket på militärerna i sina gröna kläder.
-vad heter du? frågar hon den kvinnliga millitären, hon svarar med sitt namn och frågar då vad barnet heter och barnet svarar glatt.
-vad gör du här? fortsatte flickan..
-jag är här med min kompis säger hon då och pekar lite lätt på sin kollega.
-vad heter gubben då säger den lilla tösen..

Ett högt skratt hördes då från alla oss som satt där runt omkring. "gubben" var hennes militär kollega som jag skulle tippa på var ca 30 år, inte en dag äldre. Flickan förstod inte riktigt varför alla skrattade så glatt men hon tyckte det bara var kul. Barn är så roliga de säger precis vad de tänker och tycker.
-"Gubben", ja du gubben är 10 år yngre än mig och mer där till sa kvinnan med ett skratt och sa sedan till flickan vad mannen hette. Sedan frågade hon varför de var på sjukhuset och flickan ler då och säger att hon pillat in en pärla i näsan. Pappan log och sa att "ja det är precis som i Madicken"..

Även om den lilla flickan inte är medveten om det själv så hjälpte hon mig och säkert många andra i väntrummet för en liten stund. Vi fick något annat än våra krämpor att tänka på, istället fylldes vi av skratt och glädje.

Sjukhuset

Vi besökte sjukhuset en vacker marsdag och fick syn på viken som ligger neranför och bestämde oss för att ta en promenad i solskenet. När jag vände mig om fick jag se detta och kunde inte låta bli att ta ett kort, det är där på Danderyds Sjukhus våran lille som ligger i min mage ska födas. Men dit är det är det många månader kvar.

V 17

Magen växer, nu börjar det synas mer ordentligt att jag väntar barn