När man mår som mest piss, det är då det händer något oväntat, något som får en att skratta och för en liten stund glömma hur ont man har det och hur eländig man känner sig.
Igår åkte jag och min sambo in till akuten för jag har fruktasvärda smärtor imagen och underlivet och detta är inget man vill känna när man är gravid. I väntrummet satt det massor av folk bland annat två militärer, en kvinnlig och en manlig. Sedan kom det in en mamma en pappa och deras alldeles förtjusande lilla dotter. Dottern var en nyfiken liten donna som tittade nyfiket på militärerna i sina gröna kläder.
-vad heter du? frågar hon den kvinnliga millitären, hon svarar med sitt namn och frågar då vad barnet heter och barnet svarar glatt.
-vad gör du här? fortsatte flickan..
-jag är här med min kompis säger hon då och pekar lite lätt på sin kollega.
-vad heter gubben då säger den lilla tösen..
Ett högt skratt hördes då från alla oss som satt där runt omkring. "gubben" var hennes militär kollega som jag skulle tippa på var ca 30 år, inte en dag äldre. Flickan förstod inte riktigt varför alla skrattade så glatt men hon tyckte det bara var kul. Barn är så roliga de säger precis vad de tänker och tycker.
-"Gubben", ja du gubben är 10 år yngre än mig och mer där till sa kvinnan med ett skratt och sa sedan till flickan vad mannen hette. Sedan frågade hon varför de var på sjukhuset och flickan ler då och säger att hon pillat in en pärla i näsan. Pappan log och sa att "ja det är precis som i Madicken"..
Även om den lilla flickan inte är medveten om det själv så hjälpte hon mig och säkert många andra i väntrummet för en liten stund. Vi fick något annat än våra krämpor att tänka på, istället fylldes vi av skratt och glädje.
Igår åkte jag och min sambo in till akuten för jag har fruktasvärda smärtor imagen och underlivet och detta är inget man vill känna när man är gravid. I väntrummet satt det massor av folk bland annat två militärer, en kvinnlig och en manlig. Sedan kom det in en mamma en pappa och deras alldeles förtjusande lilla dotter. Dottern var en nyfiken liten donna som tittade nyfiket på militärerna i sina gröna kläder.
-vad heter du? frågar hon den kvinnliga millitären, hon svarar med sitt namn och frågar då vad barnet heter och barnet svarar glatt.
-vad gör du här? fortsatte flickan..
-jag är här med min kompis säger hon då och pekar lite lätt på sin kollega.
-vad heter gubben då säger den lilla tösen..
Ett högt skratt hördes då från alla oss som satt där runt omkring. "gubben" var hennes militär kollega som jag skulle tippa på var ca 30 år, inte en dag äldre. Flickan förstod inte riktigt varför alla skrattade så glatt men hon tyckte det bara var kul. Barn är så roliga de säger precis vad de tänker och tycker.
-"Gubben", ja du gubben är 10 år yngre än mig och mer där till sa kvinnan med ett skratt och sa sedan till flickan vad mannen hette. Sedan frågade hon varför de var på sjukhuset och flickan ler då och säger att hon pillat in en pärla i näsan. Pappan log och sa att "ja det är precis som i Madicken"..
Även om den lilla flickan inte är medveten om det själv så hjälpte hon mig och säkert många andra i väntrummet för en liten stund. Vi fick något annat än våra krämpor att tänka på, istället fylldes vi av skratt och glädje.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar