Anton är en liten pratglad krabat. Han tycker det är roligt att testa nya ljud. Nu börjar det likna Mammma, Padda (pappa), p låter mycket som d än så länge. Det er så sött ut när han formar munnen och fösöker få fram olika ljud. Vår kille börjar bli stor, snart är han ett år, otroligt vad tiden har gått fort.
Den 18 juni, på Elliots födelsedag tog Anton sina första steg, tre stapplande steg innan han åkte ner på rumpan. Jag blev så glad att jag lyfte upp Anton i famnen och kramade honom och pussade på honom. Det verkade nästan som att han förstod att han gjort något bra, han såg själv mycket nöjd ut och skrattade glatt. Sedan gick jag in till Pelle som låg och sov och väckte honom för att berätta nyheten. Lite senare så gick Anton några steg till så även Pelle fick se att han nu "kan" gå.
Vi märker ocskå att han börjar förstå mer saker som exempel när en leksak rullat in under sängen så lägger han sig raklång och försöker sträcka sig efter den, det är något han inte greppade för en månad sedan, utvecklingen går fort framåt för vår Prins.
Han har blivit lite "mammig" men inte extremt utan han är fortfranade väldigt utåtriktad och tar kontkat med nya människor hela tiden och sitter och ler åt alla på bussar eller tunnelbanan eller var man nu är någonstans, han charmar alla! Igår satt Sara, Amanda, Anton och jag i Humlegården då gjorde han två tillfälliga bekantskaper, den ena var Leo som visade sig vara lika gammal som Anton, född 9 juli och hans far, den andra bekantskapen var en hund. Hunden var riktigt snäll och brydde sig inte alls om Anton som envist vill känna, klänga och prata med den.
Vår nyfikna kille gillar bollar, stora som små. Igår skrattade jag och sa till pelle:
-titta det är som att kasta en boll till en hund, han kryper efter bollen dit man kastar den!
Och mycket riktigt for Anton efter bollen med ett glädjetjut. Nu är det dags att gå och kolla till Prinsen som ligger och sover ute i vagnen här på landet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar