Faller en faller alla...

Ja det är verkligen så.

Magsjukan som härjar är verkligen smittsam som pesten. I torsdags satt någon annas barns napp i munnen på Anton när jag kom till dagis, inget gott tecken! Fel napp eller inte men Anton blev magjuk. Innan jag han hem hade han kräkts ner bilen och barnstolen och sig själv två gånger. Stackarn såg så rädd och ledsen ut där han satt och petade i spyorna med sina små händer. Hög efter hög lyfte han upp från sitt knä och grät förskräckt.

Jag var hemma med honom på fredagen och han var rätt pigg tyckte jag men det märktes att han var tagen av sjukdomen. På natten började jag känna mig dålig, och började misstänka maten jag ätit, men Anton hade smittat mig med magsjuka. Fy vad jobbigt det var och dessutom vara gravid med en bebis som trcyker mot den redan upprörda magen var verkligen frustrerande och jobbigt.

Natten mellan söndagen och måndagen var det Pelles tur att kräkas och natten blev en pärs.
Som sagt faller en faller alla...